Bakgrundsfakta

Denna artikelserie skrevs om hela 32 punkter uppdelat i 9 publikationer under våren 1775 i tidningen Götheborgs Allehanda.

Artiklarna innehåller allt från vardagsinformation som de större sjöarna i Häradet och vilka fiskar som finns i dem. Olika sägner som en plats kallad Valhall norr om Kinna. Kan det var en gammal ritualplats? Till krigsslag mellan svenskar och danskar. Den svensk-danska gränsen gick ju igenom våra marker.

En mycket intressant artikelserie som delvis inte skulle funnits om det inte var för Herr Prosten Helling i Istorp och Kyrkoherden Bökman i Kungsäter. För många av platserna skrivs det runt om i söder.

Jag kommer inte översätta hela artiklarna till moderna formuleringar. Utan kommer endast lägga till korta sammanfattningar. Att läsa den gamla skriften är kanske svår ibland men det är också hela charmen med artiklarna. Ursprunget är ändå 245 år sedan.

Alla artiklarna kommer jag länka efter varje del och andra intressanta platser med kartpositioner i Google Maps eller Fornsök. Artiklarna finns på Kungliga bibliotekets hemsida över digitaliserade dagstidningar.

Måste tacka Christopher O´regan från bl.a. Det sitter i väggarna, för tipset om denna guldgruva.

Gå till del:

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Artiklarna släpps varje söndag med start den 24 november och sista den 19 januari

 

Del 1 - Götheborgs Allehanda 1775-04-25

Sammanfattning punkt 2
Det finns en grotta i den branta klippväggen vid sjön Valasjön söder om Kungsäter som kallas Silverlods säng grotta. Här sov Olof Silverlod om nätterna efter han dödat en Löjtnant Hård i en duell utanför Halmstad. Kung Karl XII hade någon månad innan inför duellplakat, alltså förbud mot duellering. Så Silverlod fick fly hem till sitt Säteri Stackenäs söder om Kungsäter. Han tröttnade snart på att leva så här så han flyttade till Fredrikshald i Norge för att aldrig höras av igen.

1 Detta härad, som är så namkunnogt för sin Lin-handterning, spånad, wäffstolar, och inwånares idoghet, gränsart Oster och Sudost til Kinds Härad, i Söder och Sudwäst til Halland, i Wäster och Nordwäst til Säfwedals, och i Norr och Nordost til Bollebygds-Weden-och Åhs Härader.

2 En sanfärdig historia. Göran och Olof Silfwerlod woro Bröder, rådande Herrar öfwer Säteriet Stackenäs, eljest kallade Stacke-Junkrar. Deras Far Olof Bengtsson Silfwerlod, Major, stupade i Polen. De woro mycket namnkunnige för sine oförfärlige och modige bedrifter. Denne sednare, näml. Olof war antingen Lieutenant eller Ryttmästare, då han en gång råkade i duelle med en Lieutenant Hård, i Halmstad, under en marche till Skåne. Ordsaken til deras wrede, war den, at Silwerlod wille följa med marchen, men Hården wille wänta. När Silwerlod satt sig på sin häst, strök Hården af betslet, då Silwerlod sade, det war ej rätt gort; ty du wet at hästen är ung och yr, hwarpå de sedermera kommo at ordkastas. Äntel. kom det så långt, at Hården manade Silfwerlod på Pistoler; men Silfwerlod fant sig härtil icke hogad; ty de woro eljest gode wänner; likwäl war ej annat at göra, ty bloden war, i hänseende til Hården, satt i sådan rörelse, at han icke kunde dämpas, med mindre han skulle tappa eller winna. Silfwerlod kunde således ej undwika at duellera. De kommo nu så öfwerens, at Hården skulle skjuta först; men det wille icke bränna af, utan klickade den ene gången efter den andre. Då sade Silfwerlod, nu kan du se m. k. Bror, at du ej har någon rättmätig sak för dig; men til teken, at jag hwarken wil eller skal skada dig, eller hästen, skal jag skjuta af före-bygelen wid sadelen, hwilket han ock gjorde, utan at skada det minsta af karl eller häst. Häraf kan man wäl tänka, at Hårdens wrede blef än ifrigare, men han kunde icke få löst, änteligen gaf Silwerlod honom et skott, så at han föll död til jorden.

- Nu war ej annat för Silwerlod at göra, än begifwa sig på flygten, hwilket han ock gjorde, då han red öfwer Älfwen wid Halmstad, och skogleds ända til Stackenäs; då han kom öfwer Älfwen, skjöts efter honom, men skottet råkade hästen i ena hasen. På nämnde Stackenäs upphölt han sig hela Sommaren öfwer; men det är til märkandes, at om dagen war han hemma; alltid lågo en hop laddade gewär jämte honom på bordet. Om nätterna uppehölt han sig i et Berg, som heter Wala klef, slutande in til Wala Sjön: i detta berg war en stor springa i form af en triangel, där hade han sin säng. När han nu låg i detta berg, hade han ständigt någre karlar hos sig, starkt wäpnade med skjutgewär åt sjösidan; ty på andra sidor war omöjeligt at komma til honom. Han hade äfwen låtet hämta alla Ekorne i siön til sig, för säkerhets skull. Han sökte leid, men kunde icke få; ty en slägtinge til den dödade Hården, war en stor Favorit af Kong Carkl XI. Silwerlod blef änteligen ledsen wid sit qwarter, och reste til Fredikshall, då man ej widare hörde af honom.

 

Stackenäs: https://www.google.com/maps/place/57%C2%B016'31.4%22N+12%C2%B031'09.9%22E/@57.2753979,12.5172273,604m/data=!3m2!1e3!4b1!4m6!3m5!1s0x0:0x0!7e2!8m2!3d57.2753947!4d12.5194158

Fornsök: 

https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/e48b2563-bd69-4673-9bab-3f8b6872a5db

 

Tidningsartikel i KB:

https://tidningar.kb.se/2625423/1775-04-25/edition/148003/part/1/page/3/?q=marks%20h%C3%A4rad&sort=asc&newspaper=G%C3%96THEBORGS%20ALLEHANDA

 

Del 2 - Götheborgs Allehanda 1775-04-28

Sammanfattning punkt 7

Punkt 7 innehåller berättelser från flera platser. Tex. Hökhult utanför Horred som en gång i tiden blev ett Säteri pga General Sparfeldt som byggde upp gården. Efter Generalens död brändes gården.
Ett berg kallats Kettilsberg 2.5km från Öxnevalla kyrka. Sägs det finnas trappor som leder till en dörr av sten och ett rum innanför.

På heden nedanför Öxnevalla kyrka skall det skett en sammandrabbning mellan svenka o danska soldater. Det skall då ha funnits rester av bröstvärn och vallar på heden.

3. Närmast intil Häradet belägne Städer äro Warberg i Halland, och Borås i Åhs härad.

4. Häradet består af et Fögderi, til hwilket ock hörer Bollebygds och Wedens härad, och af otta Pastorater, hwartil höra 24 kyrko-socknar.

5.  I de flästa Pastorater består Jordmånen af sand och mull-jord; men uti någre Socknar, såsom Istorp, Horred, Surteby, Foutskäl, Setilla och Örby, finnes wid somliga hemman lerjord, som med mycken dikning måtte hjelpas, om hon skall bära säd. Trädes jord brukas intet, om ej på något Säteri eller Boställe. Största delen af Häradets invånare måste årl. Köpa Spannemål, ty åkern är nog ringa til whart hemman.

6. Marks härads Sigill består af twå wärjor i kors, med 4 kulor, en i whar öpning.

7. Antiquiteter. Högenhult fordom kallat Hökhult, et hemman beläget uti Horreds Socken och Istorps Pastorat, blef af en General, wid namn Sparfeldt, som så war Öfwerste för Elfsborgs Regimente, ifrån et ringa Bonde-hemman, förwandlat uti en ståtelig Sätesgård, whareft han låtit anlägga många sköna arbeten ibland hwilka märkes en Djurgård, som på ägorne blifwet anlagd, hwars stängsel bestod af en stenmur, som war så bred, at denne Herre esomoftast åkte på den samma, at dese fina planterade Djur. En Trädgård, som den tiden skal waret mycket prägtig, hwaraf reguliere lemningar synas ännu.


Ifrån Sjön Horrsjö, som är belägen ungefärligen några hundrade alnar från gården, har waret en mycket djup graf, som gådt ända til sjelwa husen, uti hwilken mernämnde Herre seglat, tils han kommet midt ut i sjön. Horreds Kyrka ligger gent emot på ena sidan af sjön. Grafwen är, tillika med wägen, å båda sidor med dubbla Alléer beprydd. Under den tiden, som denne Generals Person innehade gården, ägde den Säteri friheter, hwilka flyttades ifrån et Säteri i Örby Socken, som hette Hede; men blefwo efter dennes Herres död åter flyttade til sit förra ställe. Äfwen blef denne gård med och alsamman upbrändt.

Kettilsberg, beläget en fierdedels mil ifrån Kyrkan Öxnewalla, är et stort och högt berg. I det samma är en lång gång af ordentelige trappor af sten; slutt å ömse sidor. När man kommer et stycke ner, råkar man en dörr av sten, ganska nätt inhuggen. Då man stöter på henne, skangrar hon. Nedre wid samma dörr är ett hol, hwarest man stuckit in med en stor stake, och ej känt annat, än wida fältet; kan hända där är, som det säges, ett rum innan för.

Wid samma tid, som Öresten brändes, skall på Öxnewalla Hed, et stort slakt fält, stått drabningen imellan de Swenska och Danska. De sednare tappade, och där de nedlagt sina gewär, är nu åker, i form af et kors-gewär; där är alltid et quarters högre säd, än på den öfriga delen av åkren. Lemningar af Wallar och Bröstwärn tyckes wisa sig på denna Hed. Kyrkan har waret i forna tider mycket präktig, et högt Torn af sten har äfwen skolat ökt dess anseende; men alt skal af de Danske blifwet härjat och förstört. Härtil räknas äfwen en klocka, som hörts 3 mil ut i hafwet wid Warberg. Men en man, som föröfwadt mord på sin granne, skal taget på henne, då hon mist mycket sit ljud, ty så längt som klockan höres, skulle han komma oskadd. Denna klocka är sedermera omstöpt.

Länk till Hökhult i Horred:
https://www.google.com/maps/place/57%C2%B021'36.3%22N+12%C2%B026'53.7%22E/@57.3600799,12.4460643,603m/data=!3m2!1e3!4b1!4m6!3m5!1s0x0:0x0!7e2!8m2!3d57.3600768!4d12.4482532

Länk till Öxnevalla hed:
https://www.google.com/maps/place/57%C2%B021'55.6%22N+12%C2%B032'03.3%22E/@57.3654539,12.5320483,603m/data=!3m2!1e3!4b1!4m6!3m5!1s0x0:0x0!7e2!8m2!3d57.365451!4d12.534237

Tidningsartikel i KB:
https://tidningar.kb.se/2625423/1775-04-28/edition/148003/part/1/page/3/?q=marks%20h%C3%A4rad&newspaper=G%C3%96THEBORGS%20ALLEHANDA&sort=asc

 

Del 3 - Götheborgs Allehanda 1775-05-05

Sammanfattning punkt 11

Detta stycke innehåller även denna flertalet platser.

Prästön som ligger i Fävren söder om Kungsäter hade i många år en oviss ägare pga en bonde vunnit den. Men sedan gått tillbaka till Prästgården.

Vid gården Rud i Kungsäter finns det i skogen en stor fyrkantig källare, här sägs det varit en Greve som bott.

I Skedsams Socken "Karl Gustav" skall under medeltiden funnits ett slott eller en fästning på ett berg vid gården Brunared.
Berget kallades Tjönings åhs men inga lämningar har hittats på platsen.

8. Trägårdar kunna wäl finnas anlagde wid något Säteri och Prästegård, men icke af särdeles betydelighet. Doch kan man wid et och annat bondhemman finna någon liten inhägnad park med frukt-Träd. Tobaks-plantager finnas inga; rofwor sås där Skogsbygd är. Med potatoes plantering är wacker början gjord i et och annan Pastorat, så at hopp är, at denna plantering mycket tiltager.

9. Humlegårdar böra finnas wid hwart hemman; blifwer ock Almogen med alfwar tilhållen, at winlägga sig om humlegårdars anläggande; men stor swårighet möter härwid dem, som hafwa ingen skog till stänger, utan måste med möda och kostnad förskaffa sig dem annorstädes ifrån, och är ändoch arbetet ofta fruktlös när humlegården icke kan anläggas i skygd för Nordan och Wästan wädret, som på Skoglöse orter hindra flere planteringar.

10. Lin- och hampefrö utsås årl. Af hwar Bonde, i synnerhet det förra, såsom det endaste, hwaraf de skola och kunna förtjena något til skattens utbetalande.

11. En Ö, benämnd Präst-Ö, lyder under Kong-säters Prästegårds ägor, belägen en fjerdedels mil ifrån kyrkan, i Sjön Fävren; har än i denna dag lemningar at wisa af bygnad; ty sten tomtningen kan ögonskenligen ses; men antingen där waret något Kongl. Lust Slott, eller en ägendom någon annan Herre tilhörigt, wet man icke med wisshet. Historien lyder icke dess mindre sålunda: Ägande Herren af denna Ö hade äfwen en gård i Kongsäter Socken, Boet kallad, på hwars ägor, han skal haft tegelbruk. På det stället synes nu ej mer, än en liten högd af jord och sten, och Bras-ugnen nedan för, är nu mäst igenfallen; där är nu åker och hwar gång Bonden körer sin plog, blir han warse brände tegel stycken, som nogsamt lära witna om sannolikheten häraf. Denne ägande Herre af nämnde Ö, war äfwen gift; men plägade ej förtroligare wänskap med sin Fru, än han legde sin dräng, at köra henne i Oset, då han Jul-ottan skulle på släde kutska henne til Kongsäters Kyrka, hwilket äfwen skedde. Hon blef såsom död uptagen, och sedermera begrafwen, då Prästen skulle få denna Ö i lågerstad. Dess förinnan har hon skolat lydt under Boet. Häraf hafwa åskillige twistigheter upkommet i forna tider imellan Boet och Prästeg., hwilken som wore rätte ägaren af öen. En Bonde i Boet hade en gång wunnet henne til sig, men blef doch åter lagt under Prästeg. ägor, och har sedermera därwid förblifwet. Et gammalt document kan wisas, at hon waret underkastad twistighet.

Wid en gård i Kongsäters Socken, som heter Rud, är, i et berg, en stor och skön källare aldeles i fyrkant; kan man också icke här af få sluta, at här äfwen waret bygnad. Det säges at en Grefwe skal hafwa bodt der.

I Skedeshems Socken skal i hendenhös et Slott eller Fästning waret på et berg, som nu kallas Tiönings Åhs, nära wid en gård, som heter Brunared; men berget tyckes wäl ej kunna wisa några lemningar til dylikt. På samma berg skal sedemera waret en ansenlig hop med stora ormar.

Länk till Prästön i Fävren:

https://www.google.com/maps/place/57%C2%B017'45.9%22N+12%C2%B031'32.5%22E/@57.2933111,12.5194882,1706m/data=!3m1!1e3!4m6!3m5!1s0x0:0x0!7e2!8m2!3d57.2960697!4d12.5257002

Länk till Grevens källare i Rud:
https://www.google.com/maps/place/57%C2%B017'30.4%22N+12%C2%B036'09.5%22E/@57.2917778,12.6004502,604m/data=!3m2!1e3!4b1!4m6!3m5!1s0x0:0x0!7e2!8m2!3d57.2917659!4d12.6026461

Länk till Grevens källare i Rud på Fornsök:

https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/0fca146c-e0c4-4ce1-b2dd-817eed7560a8

Tidningsartikel i KB:

https://tidningar.kb.se/2625423/1775-05-05/edition/148003/part/1/page/2/?q=marks%20&sort=asc&newspaper=G%C3%96THEBORGS%20ALLEHANDA

 

Del 4 - Götheborgs Allehanda 1775-05-16

Sammanfattning punkt 14

På ett berg nära Karl Gustavs kyrka vars namn är Galgeberget. Slöt danskarna fred med Sverige efter ett stort nederlag i en strid på heden utanför Karl Gustav. Enligt ett gammalt rykte ska det funnits vallar och bröstvärn på heden och Stora rygg kallades ett av ställena. Även underjordiska gångar sägs det ha funnits på heden.

12. Skog finnes i några Pastorater, såsom i Seglora, Sättila, Örby, Torestorp och Kongsäter. Uti Surteby och Kattunga Socknar är någon Bokeskog, uti Istorps giäll, finnes skog endast i Horreds Socken. Den almännaste skog består mäst af gran och furu, samt något Ek, hwilken aftager årl. Folket har därföre på flere ställen börjat på at uptaga torf til bränsle. Krono allmänningar finnas ganska få, som uti Sättila, Skepshults och Fritsla Socknar.

13. Utmarker finnas i hwart pastorat, bestående af Berg och Ljungmarker, där boskapen söker sit Sommarbete, fast det är nog magert; hwaraf kommer, at boskapsslaget blifwer här ganska litet til wårten. Marken är på de flästa ställen nog sank, särdeles på den trakten, som wetter åt Halland, och häraf sker, at Får, icke til särdeles myckenhet kunna hållas. Hästar köpas ifrån Halland. Getter hållas på de ställen, som därtil äro tjenlige; men stor swårighet är, at få qwinfolk til wall-hjon.

14. På et Berg, som kallas Galge-berget, nära wid Skedeshems kyrka, skola de Danske och Swenske Konungarne slu at fred, sedan de hållet en skarp drabning på Skedeshemma Hed, et stort slät fält. Det säges, at de Danske en gång, så hårdt eftersatte de Swenske, at de nödgades gå ned uti sine minor, och då de förnummo Danska Arméen wara dem alt för nära, hafwa de låtet dem springa i luften, hwaraf de Danske ledo et stort nederlag. Desse Wallar och minor, sågas af det Danska folket wara gjorde, men af de Swenske eröfrade.
Sannolikheten tyckes wäl willa medgifwa, hwad gammalt rykte om desse wallar såger; ty på nämnde Hed är et ställe, som kallas Flora rygg, och tycktes wäl af människo-händer wara anlagdt, såsom en wall eller Bröstwärn, och där är den ena dälden efter den andra, som genom underjordiske gångar tyckas haft någon connexien; däribland äro äfwen några kullar af hwilka en heter Smörkullen, och en Bosa kullen; men originen til deras namn, wet man icke.

Under desse krig, hwars period man icke wet at utsätta, är å båda sidor, föröfwat mycket röfweri. En af de Danske Röfware har en gång, efter gammal sägen, taget ifrån en fattig Enka, wid en gård, som heter Stommen, nära wid kyrkan, dess enda ko, til hennes stora sorg och saknad; men hwad hände? Kon kom tilbakars om 3 år, och hade 24 andra med sig i följe. Hwad detta hade för glad werkan hos denna gamla gumman, kan hwar lätt föreställa sig. En gång hade 15

Röfware gifwet sig in på Swenska gränsten, i tanka at utöfwa sit upsåt. De gingo in i en gård, som heter Rud, i Kongl. Pastorat, och under det de woro inne, som en Skata flygandes ner igenom skorstenen, som förebådade deras almänna undergång, som ock timade straxt efter, efter gammalt ryckte.

Smörekullen i Googlemaps: https://www.google.com/maps/place/57%C2%B015'35.2%22N+12%C2%B033'40.2%22E/@57.2597819,12.5589773,605m/data=!3m2!1e3!4b1!4m6!3m5!1s0x0:0x0!7e2!8m2!3d57.2597792!4d12.5611658

Tidningsartikel i KB:

https://tidningar.kb.se/2625423/1775-05-16/edition/148003/part/1/page/1/?newspaper=G%C3%96THEBORGS%20ALLEHANDA&from=1775-04-01&to=1775-08-01

 

Del 5 - Götheborgs Allehanda 1775-05-23

Sammanfattning punkt 17

beskriver vad det står på Ribbings gravstenar vid Torestorp kyrka.Detta var då vid den gamla kyrkan som senare brann ner 1784. 

15. Landet är mycket bergagtigt, och på den kanten, hwarest det gräntsar til Halland, äro Bergen, som förr waret prydde med skog, nu däraf aldeles blotte och bare, hwaraf händer at wästanwädret ligger nog hårdt på, och Trädplantering således, om den och blefwe med alfware företagen, mycket skulle hindras.

16. Siöar äro åtskillige i Häradet: Lögnern, Ingsiön, Orsjön, Lilla Örsjön, Orrsjiön, alla i Sättila Socken. Hussjön i Hössna Soken, Necksjön i Skephult, Frissjön i Kinnarumma, Tolken emillan Torestorps och Öxnewalla Soknar, Åklången i Kongsäter, Herrsjön i Öxabeck, Wesaren i Skedeshemma Soken, m. fl. Gädda, Abbor, Braxen, Sik, Mört och Åhl äro de fisk-slag, som mäst wanka i dessa Sjöar. I några, som i Sjön Fäfren finnes et slag små-fisk, som allmogen kallar Smalt, men i almänhet heter Nors; den fångas här om hösten. Wid Öfwerste Bostället Öresten, samt wid Kungsfors, som tilhörer Öfwerste Lieutenants Bostället Örby, fångas någon Lax.

17. På kyrkogården i Torestorp finnas 4 grafstenar, hwilkas uthugning röger en mästerlig hand. På första stenen läses: År 1602 d. 18 Martii afsomnade den ädle och wälbördige mannen, Christoffer Ribbing, Herre til Limmared, och ligger här begrafwen. Gud upwäcke Honom nådelig til en ewig glädje och salighet. Amen.
Den Döde ligger uthuggen hel och hållen, med händerne i kors på Bröstet, wärjan och handskar på ena, och hjelmen på andra sidan; han har stöflar och sporrar på. Stenen är tre alnar i längden. På den andra stenen: Här under hwilar den ädle och wälbördige man Nils Ribbing, til Swansjö, hwilken afsomnade 1580, samt Hans K. Hustru, den ädla och wälbördiga Fru, Fru Anna Olofs doter, som afsomnade d. 12 Maji 1579. Denne Ribbing är, äfwen som den förre, uthuggen. Hon ligger mycket naturlig i fin swepning.

Tidningsartikel i KB:

https://tidningar.kb.se/2625423/1775-05-23/edition/148003/part/1/page/1/?newspaper=G%C3%96THEBORGS%20ALLEHANDA&from=1775-04-01&to=1775-08-01

 

Del 6 - Götheborgs Allehanda 1775-06-10

Sammanfattning punkt 18

I ett berg utanför Grimmared ska det funnits en grotta där en skräddare från Lund bodde i hela 1 år.
Vid Stora Hålsjön finns det ett berg som kallas Wahlhal och där tror man att man offrade till asaguden Oden. Länk efter artikeln.

Sammanfattning punkt 19
En lista på Kyrkoherdar och Comministrar i Seglora kyrka från 1593 fram till mitten 1700-talet.

18. Gammal sägen, som går ibland almogen, hwilken man kan tro, om man will.
Imellan Grimmere och Pjätare finnes et berg, hwaruti är et rum, likasom en kammare, därest en Skräddare ifrån Lund sig et helt år uppehållet, och då han geck därifrån, lemnade et skrin efter sig, i hwilket alla hans penningar och skräddare tyg ligga. Samma skrin är af Berga-trollen fört längre in uti berget, på det ingen skal komma och taga det bort. För sex år sedan såges en Björn hafwa wistats i samma berg, i tre dagar.​

Wid Storasjö, som skiljer Segl. och Kinna Socknar, är et berg, som kallas Wahlhal (Wall-hall), förmodel. Därutaf, at the gamle hafwa stört sig der utföre, på det de måtte komma til Oden. Nära därtil ligger et berg, som heter Smejeberg. Der inne såges en tunna finnas, full med penningar. Några hafwa warit der inne; men när de welat röra wid samma tunna, hafwa de blifwet warse en Höna, sittandes på tunnan, som gapade ganska högt och skrek, at de blefwo förskräkte och sprungo utur berget, och sedan har nästan ingen wågat sig til att ingå i samma berg.​

19. Kyrkoherdar i Seglora efter Reformationen.
1. Benedictus, har underskrifwet Upsala mötet af år 1593; mer wet man ej om honom.

 

2. Laurentius Gudmundi, kom til Seglora d. 4 Octob. 1600, han fick eller tog afsked 1611, och bodde i Stilhet, förmodel. såsom Comminister, på en gård i Kinnaruma Socken.
 

3. Magnus Andreä, kom hit 1612, transporterades 1621, til et Pastorat wid Lidköping.
 

4. Andreas Torchilli, måste lemna sit Pastorat wid Lidköping åt förenämnde Magnus Andreä, och hålla til godo med Seglora, det han emottog år 1621, wid Anders mässotiden. Men skickade sig här ej bättre, än at han 1634 blef afsatt från Kyrkoherda Ämbetet, och måste låta sig nöja med, at wara Capellan i Seglora.
 

5. Petrus Benebicti Argillanus, hade waret 11 år Capellan i Seglora, då han 1634 blef där Kyrkoherde, han dog 1669, emeritus. Dess barn kallade sig Seglorin.
 

6. Sveno Erici Bohulteniusm blef Kyrkoherde 1669, och sin Antecessors måg; mördades på gatan i Borås 1695, då han om af aftonen skulle resa därifrån hem.
Banemannen blef aldrig uptäkt.

 

7. Andreas Berghius, föd i Berghem i Mark, där han och war Capellan i 7 år, sedan Capelan i Wennersborg, Kyrkoherde i Seglora 1696, dog 1720. War en lärd och förståndig man, den sig både i almänhet hederl. och wäl, och i församlingen med rätt nit och wishet, til god ordnings bibehållande, skickade wiste; hans hustru Margreta Grefwe, war den namnkunnige Götheborgs Boktryck. Anund Grefwes doter.
 

8. Nils Lindberg, född i Warberg 1674, Rector Scholå i Warberg 1703. Kyrkoherde i Seglora 1720. Pråpositus Localis 1756, dog den 22 Oct. 1757, en lärd och answarsam man, ägde all själens och mycket kroppens styrka, intil dödstunden.
 

9. Andreas Kolliniusm född 1620, d. 24 Junii i Stärkereds prästeg. reste till Academ. I Lund 1739 Phil. Magist. 1746 i Upsala. Rea:ts Pastor wid Skaraborgs Reg:te 1751 Kyrkoherde i Seglora 1758 Lefwer ännu. En lärd och Exemplarisk man.


Comministri i Seglora.
1. Martinus, underskref Comit. Ups. 1593, lefde til 1615.
2. Laurentuis Gudmundi, sedan han war afsatt ifrån Kyrkoherda ämbetet, war han Comminister i Seglora til 1623.
3. Petrus Benedicti Argillanus, Commister 1623, Kyrkoherde 1634.
4. Andreas Torchilli, afsatt ifrån pastoratet 1634, blef Comminister i Seglora, och dog 1653.
5. Gustavus Blumenius, Comminister 1654, dog 1678.
6 Benedictus Seglorin, född 1628, Präst 1654, Comminister 1678, dog 1708.
7. Sveno Florenius, född 1677, Präst och Comminister 1708, dog 1759.

Länk till Valhall:
https://www.google.com/maps/place/57%C2%B033'44.0%22N+12%C2%B038'23.2%22E/@57.5622299,12.6375953,17z/data=!3m1!4b1!4m6!3m5!1s0x0:0x0!7e2!8m2!3d57.5622266!4d12.6397835

Länk till Smedjeberget:
https://www.google.com/maps/place/57%C2%B033'36.0%22N+12%C2%B039'08.4%22E/@57.5600059,12.6501463,17z/data=!3m1!4b1!4m6!3m5!1s0x0:0x0!7e2!8m2!3d57.5600033!4d12.652335

Tidningsartikel i KB:

https://tidningar.kb.se/2625423/1775-06-10/edition/148003/part/1/page/1/?newspaper=G%C3%96THEBORGS%20ALLEHANDA&from=1775-04-01&to=1775-08-01

 

Del 7 - Götheborgs Allehanda 1775-06-20

Sammanfattning punkt 22

Beskriver de vanligaste sjukdomarna i bygden. I Marks Härad fanns det bara ett ställe att få tag på medicin, och det var i Seglora. Finns en tidningsartikel som berättar om en man från Seglora som vaccinerade invånarna under 1800-talet. I Örby bodde Elfsborgs Regementes fältskärare ”Läkare”, men han hade ingen medicin hemma.
Fråssan var en sorts Malaria som gick omkring. Rödsot är en akut tarminflammation som har skövlat liv i olika omgångar igenom åren. När artikeln skrevs 1775 gick en svår Rödsotvåg mellan 1773-84, där cirka 15000 personer dog per år. Håll o stygn kan förklara flera sjukdomar. I boken ”Svenska sjukdomsnamn i gångna tider” är håll och stygn lunginflammation.

Sammanfattning punkt 23

Koppympning var ett sätt att vaccineras. Man tog smittkoppor från en sjuk person och gav det på en frisk. Det var ett riskfyllt hantverk som krävde stor skicklighet.
1816 lagstiftade Sverige vaccinering mot smittkoppor och var först i världen med detta.
Åter till tidningsartikeln om vaccineringen i Seglora, måste detta ha varit mot smittkoppor.

20. Hwar Åar och Bäckar äro, finnas både skattlagda Tullqwarnar och husbehofs-qwarnar, samt sågar. I Sättilla Soken är et pappers-bruk; i Kinnarumma Socken har icke längesedan waret inrättade wattenwerk, hwareft både ganska gode och wackra bordknifwar gjordes; men brist på afsättning, lärer wållat, at detta afstadnat, och at härwhid försmides enbart spik och annat dylikt grof-smide.

 

21. Säterier äro, uti Kongsäter, Stackenäs; i Istorps gäld, Krantsbro Kärret, Gunnabo, Hwetenäs och Byslätt; i Surteby gäld, Holmåkra; Hwilg; i Örby gäld, Öresten Öfwerste Boställe, Örby, Öfwerste Lieutenantens, Trantorp, Ginkakulla, Hede; i Sättilla Insered, Strömma, Smelteryd, Majors Boställe.

 

22. De mäst gängse sjukdomar äro Fråssan, i de Pastorater i synnerhet, som äga Sjöar; maligna febrar, Rödsot, håll och stygn, utom de bekanta Barnsjukdomar. I Seglora äro tvänne Bönder, som hålla Läkemedel för Allmogen; den ene af dem efter Sokne-Apothequert, som Probsten Kollinius honom förskaffat. Eliesk finnes ingen tilgång til läkemedel närmare, än i Warberg och Borås. Provincial Medius är här i Häradet en känd man. Regiments Fältskäraren wid Elfsborgs Regimente bor wäl i Örby gäld; men lärer intet finna sin räkning wid at hålla medicamenter tilreds. Almogen är och merendels så finnad, at den icke gerna kostar något på läkare och läkemedel, wilja och at de medel, som de kunna få, skola straxt hjelpa; eljest söka de intet widare. Många sjuka kunde säkert hjelpas, om förståndige Läkare woro i negden; åtminstone om Klockarnes löner blefwo så pass, at en skickelig klockare funnes i hwar Soken, som kunde lära barnen läsa, och därbredewid sköta et Soken Apotheque. Hwilken Kyrkoherde skulle ej med nöge på alt sätt bidraga til dess inrättande? Men när klockaren ej får mera, än 4 a 6 öre af matlaget i Lön om året, är intet hopp om at få andra Klockare, än allenast sådane, som enbart kunna ringa, låsa up Kyrkodören och löpa med Proste-lådan.

 

23. Koppymping är här en okänd sak.

 

24. Marknader håller årligen i Björke-torp om hösten, i Kinna efter wåren.

 

25. De fattige underhållas af de Soknar, hwareft de wistas; men, oagtadt alt förbud löpa en hoper utsoknes omkring, och är det swårt at hämma den owanan.

Länk till källan om Fråssan och Rödsot:

http://www.nashultshembygd.se/nashultsbor/overjagmastare-anders-ehrenstrom-del-1-medicinmannen-fran-skogarna/

Länk till källa om Smittkoppor:

http://blog.arkivdigital.se/att-slaktforska/hall-styng-och-miserere-vad-dog-vara-forfader-av/

Tidningsartikel i KB:

http://www.hhogman.se/sjukdomar-farsoter.htm

 

Tidningsartikel i KB:

https://tidningar.kb.se/2625423/1775-06-20/edition/148003/part/1/page/1/?newspaper=G%C3%96THEBORGS%20ALLEHANDA&from=1775-04-01&to=1775-08-01

 

Del 8 - Götheborgs Allehanda 1775-07-11

Sammanfattning punkt 26

Nämner att det finns en karta på Lantmäteriet gjord 1654. Delar 2 länkar efter inlägget.
En av Marks Härads socknar (inte alla tyvärr) och en över Öresten, den kartan är fin 😊
Krävs ev. ett plugin på datorn för att se dem, länk finns i slutet med.

Sammanfattning punkt 27

Statistik över födda, döda och vigda par mellan åren 1763-73.

26. En Charta öfwer Marks Härad, författad år 1654, finnes i Landtmäteri Contoiret i Stockholm.​

 

27. Folk-fördelningen torde någorl. kunna inhämtas af följande Tabell.​

Marks Härad.

Års Summan af Man och Qwinkön för år

            Födde   Döde    Wigde Par

1763    382     399     82

1764    376     329     117

1765    427     356     108

1766    441     274     102

1767    456     280     120

1768    444     445     137

1769    442     285     144

1770    367     539     111

1771    432     321     120

1772    430     389     95

1773    386     470     112

28. Om några Adeliga familler härifrån utsläktat, är obekant; men en Biskop har waret i Skara, wid namn Scarander, om är född i Istorps By år 1588. Dess Fader war Comminister Swen Olufson, i Istorp, som sedan blef Kyrkoherde och Probst i Fristad.​

 

29. Seglora tyckes hafwa fådt namn af Segla och Redd. (Seglered, hwaraf Seglora, såsom lättare at uttala). Här finnes ock en gård, som kallas Seglered.
Skephult, namnet på en hithörande Annex, tyckes äfwen bewisa, at här, i hedenlös, waret Segelfart. Landet är eljest mycket bergigt.​

 

30. Mark betyder en skilnad, och har detta Häradet så blifwit kallat i Magni Smets tid. Då detta Härad blef satt til en gränts-skilnad imellan Swerige och Dannemark. Monne Marko-mannerne waret bördige härifrån? I Basii Invent. Eccl. Sviog. ses, at Kind, Marks och Bollebygd, af K. Gustaf Adolph, blifwet lagde ifrån Skara-til Götheborgs Stift. Kind och Mark war Dr. Margareta gifwet til Lifgeding. 2 del. Af Rimtr.​

 

31. Om Marbo Språket (Lingua Markenfis) låter man i Swedbergs Schibbolet, Cap. 3. §19, och i Dahls Beskr. På Borås p. 108. 109.

Länk till Lantmäteriet och info om plugin:

https://riksarkivet.se/sok-i-kartans-text

Länk till Marks Härad karta från 1654 på Lantmäteriet:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0000975_00008#?c=&m=&s=&cv=7&xywh=-290%2C585%2C7264%2C3879

Länk till en karta över Öresten 1649-1650 på Lantemäteriet:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0000975_00008#?c=&m=&s=&cv=7&xywh=-290%2C585%2C7264%2C3879

Tidningsartikel i KB:

https://tidningar.kb.se/2625423/1775-07-11/edition/148003/part/1/page/1/?newspaper=G%C3%96THEBORGS%20ALLEHANDA&from=1775-04-01&to=1775-08-01

 

Del 9 - Götheborgs Allehanda 1775-07-28

Sammanfattning punkt 32

Denna punkt innefattar alla präster i Berghem sedan reformationen fram till 1775.
Den tredje prästen var församlingen emot att ha. Så de hade låst kyrkodörren och prästens första predikan hölls utanför det stora fönstret, men efter 21 år i tjänst fick han sin begravning på samma plats där han höll sin första predikan. Kyrkan byggdes till under 1790-talet men de prästgravar som finns mot söder längs långsidan där ingången finns.
Den fjärde prästen hade en son som blev adlad men stod inte med i deras skrifter.
Har faktiskt mailat Riddarhuset och inväntar svar. Mest troligt är väl att det inte hände men sonen dog i Stockholm.

32. Pastores i Berghem, ifrån Reform. tiden.
1. Herr Nils. At denne förste Präst så hetat, kan slutas af följande gamla Document. När han dödt, kan man ej widare weta, än af Han efterträdare Ämbets-år.
Bekänne wi efterskrefne, Guds ords owärdighe tjenare, Helias i Toristorp och Torstanus Magni i Istorp, ath oss witterligt är, att femtio åår sedhan förledhne, boddi end mand i Berghem, benemds Herr Nils, och på then tidh wij honom först kiendhe, war hand en gammal utlefwat mand och hadhe boot i förenemde Berghem frå sin ungdom, och hadhe haft then enghen wid Syltoridt, som ther ind emot gjerdet liggiandes ähr obehindrat, som thenne Lasse i Sylthoridt, nu klandrar uppå. Att såå i sanningt ähr undher wåra signeter skrefwit i Toristorp then 22 Aprilis Anno 1597.

 

2. Herr Björn. Hans namn står i Ups. mötes Religionsbekännelse. Denne Herr Björn dog wid slutet af år 1593, sedan han warit Pastor i Berghem några och 30 år.

 

3. Ericus Olsi. Han blef år 1594 d. 2 Maji, af Biskop Jacob i Skara, samt Capitularibus och 24 de förnämste Prästerne, förordnad til Kyrkoherde i Berghem.
Men, som detta föll församlingen emot, medelst det, at de wille hafwa en annan, blef honom, då Han, D:ca 8 Trinit, hitkom, at hålla sin första predikan, samt, wid samma tilfälle, af Probsten i farf, D:no Olao Jacobi, (som war Biskopens son, och då redan utwald til sin Faders Successor) skulle installeras, Kyrkodörren tilsluten, at han nödgades, för några få människior allena, hålla sin Predikan ute på Kyrkogården, wid stora Kyrkofönstret, där Prästgrafwen nu är. Sedan Han i 21 år warit här Pastor, til allas omsider nöge, och i god sämja med församlingen sammanlefwat, förordnade han på sit yttersta, det hans döda lekamen på samma ställe läggas skulle, hwaräst han stått och förste gången för denna Församling predikat. Ifrån denna tid äro alla Församlingens aflede Präster där lagda.

 

4. Laurentius Andreá. Född A.o 1585, d. 2 Febr. i Hångsdal i Walltofta Härad. Ordninerad til präst år 1608 d. 24 Juni, af Doct. Petro Kenicio, Epife. Scarensi. År 1616 blef Han förordnad til Pastor i Berghem, af Sal. Biskop Påwel. Han har haft, ibland andra, en Son, som adlades, och blef kallad Berghusen*). Han blef förordnad til Probst i Mark år 1636, hwilket ämbete Han förestod i 17 år. Dog år 1653 d. 26 Martii och blef begrafwen af Doct. Eric Brunnius. Hans ålder war 67 år.

 

5. Ericus Laurentii, född i Berghem år 1620 den 10 Sept. Ordinerad til Präst år 1643 af Superintend. Magist. Andreas Prärg och försänd til Berghem at wara Capellan. Confirmerad Pastor år 1654 af Doct. Er. Brunnius. Dog år 1668 d. 27 Aug. 48 år gammal.

 

6. Georg Tresslow, född i Trässlöf i Norra Halland d. 25 Aug. år 1640. Hans Fader, Per Ebbesson war Pastor derstädes och på Warbergs Slott. Ordinerad til Präst år 1667 d. 3 Juli, af Bisk. Doct. Klingenstjerna, i Hwalinge kyrka, och försänd til Berghem at wara Adjunctus. Förordnad til Kyrkoh. år 1669. Dog d. 30 Septemb. År 1714, 74 år gammal.

 

7. Eric Tesslow, född år 1672 d. 2 Juni i Berghem. Prästwigd år 1700 af Bisk. Doct. Carlberg, och skickad til Surteby församl. at wara den ålderstegne Comministerns Ol. Borritasii Adjunct. Där tjente han i 4 år. Blef sedermera sin Fars medhjelpare i Berghem. Förordnad til Kyrkoherde därstädes år 1706. Dog d. 20 Sept. år 1719, 47 år gammal.

 

8. Zacharias Brandtberg föddes år 1689, d. 30 Sept. i Istorps församl. och gården Brännare. Förordnad til präst år 1719 d. 2 Maji af Bisk. Poppelman, och försänd til Okums pastorat i Norra Halland, at wara Kyrkoh. Lars Rordtmans Adjunct. Förordnad d. 7 Martii år 1720, efter Dener. Consistorii förslag, af hennes Maj:t Drottning Ulrika El. til Kyrkoherde i Berghem. Dog Probst 1749.

 

9. Jöran Samuel Tresslon är nu för tiden Kyrkoherde i Berghem, hwars biographie skal lämnas framdeles.

*) Denna Slägt finnes icke i Schönfelts Matrikel öfwer Ridd. Och Adelen.
Hittade en son till prästen som hette Berghusen och dog i Stockholm

Länk till den adlade sonen Berghusen:

https://www.geni.com/people/Haqvinius-Berghusen/6000000037453416039

Tidningsartikel i KB:

https://tidningar.kb.se/2625423/1775-07-28/edition/148003/part/1/page/1/?newspaper=G%C3%96THEBORGS%20ALLEHANDA&from=1775-04-01&to=1775-08-01

Följ mig på min sociala medier