Källa: Wikipedia, Ortnamnen i Älvsborgs Län del IX

De vackra fotografierna ovan är en liten procent av allt som jag dokumenterar i mitt projekt, och långt ifrån så här fina. En "standard" dokumentation är bilder från alla vinklar för att få sig en uppfattning om hur byggnaden kunde se ut. Helt vanliga point and shoot.

Men det är de ovan som drev projektet till den nivå jag är på idag. Sen att det har blivit mer personligt är väl för att jag kommer mer inpå. När man går runt och sätter sig in i allt slit personerna har gjort på alla platser, som vanligtvis nu är ett gran plantage eller bara helt överväxt.

 

Ni kan följa mitt projekt på Glömd Värld i Marks Härad på Facebook

Där laddar jag upp bilder från besökta platser och olika tidningsartiklar om och från Marks Härad ur Kungliga Bibliotekets dagstidningsarkiv.

Jag säljer även mina bilder på min hemsida Nicklasfoto.se

Hitta kartor och info

Jag har använt mig av fyra källor, och den första är Lantmäteriets Historiska kartor. Här kan man hitta kartor från 1600-talet om man har tur över bygden.

Den andra är Kartbild.com, det tredje Skogsstyrelsens kartor och sist Fornsök.

Jag har skrivit lite om dessa sidor under Länkar längre ner.

Förberedelser

Nu vet ni vad för källa jag har. Men hur använder jag denna informationen.

Jo, jag använder mig av Googles Mina kartor för att markera ut platserna.

Historiska kartor och Kartbild för att hitta en sådan exakt position som möjligt.

Jämföra kartorna och försöka hitta kännetecken att gå efter som leder mig till rätt plats.

Slutförande

När jag är ute vid mina platser. Försöker jag se om det finns något mer i området. Om det nu bara varit ut markerat ett torp, kan det även finns en jordkällare, brunn och ev. någon mer ruin. Jag tar en printscreen i mobilen där jag har mina positioner. Och när jag kommer hem rättar jag till ev. felplaceringar, lägger till markeringar men även en beskrivning.

Jag fotograferar allt, från olika vinklar samt filmar. Men filmen hinner jag inte att redigera i nuläget. Har lagt upp några på min Youtube-kanal.

Kartorna

Kartorna som jag nämnt är ett av de viktigaste verktygen jag har för att kunna lokalisera en gammal boplats, kvarn eller såg.

Jag utgår från Häradsekonomiska kartan gjord på slutet 1890-tal. På den kartan finns alla platser som jag först o främst markerar ut och som detta projekt grundar sig på.

Sen jämför jag Häradsekonomiska kartan med den äldsta kartan som är gjord på 1900-talet. Och då är Ekonomiska kartan äldst, gjord på 1950-talet. Lantmäteriet gjorde ingen storskalig karta över Sverige mellan 1890 och 1950. Så det är verkligen ett svart hål här och så mycket som byggts och försvunnit under det halva seklet.

Har man tur kan man hitta en karta över ett Laga skifte, Gränsbestämning under 1910-talet.
Och dessa kan man hitta lite överallt, främst över större gårdar.

Efter Ekonomiska kartan finns det flygkartor från 60- och 70-talet att tillgå. Dessa är nästan bättre att jämföra Häradsekonomiska kartan mot. Då man ser mer detaljer än den färglagda 50-tals kartan.

Detta är det normala flödet, sen kommer det mer intressanta och klurigare, enligt mig.

När den normala utmärkningen är gjord så tittar jag ibland på ifall det finns några äldre kartor över området. Och om det finns brukar det mest vara kvarnar och såg jag märker ut. För dessa brukar ha varit av en mindre verksamhet till närliggande gårdarna. Mot slutet 1890-talet fanns det större kvarn- och sågverksamheter och då behövdes inte de mindre, oftast skvaltkvarnar o sågar. Men det händer givetvis att jag hittar äldre torp o gårdar som helt försvunnit eller flyttats i något Laga skifte.

Tills sista!

Att lättare läsa av de riktigt gamla kartorna som är mer indelade i odlingsplotter och områden.

Använder jag mig av Skogsstyrelsen kartor som har riktigt fina 3D djup kartor. För att lätt se kullar o dalar där vattenflöden går.

Länkar till alla platser finns nedan.